










| |
Tysklands
viner
|
|
|
Vid
50:e breddgraden, dvs. på samma breddgrad som sydligaste delen av Alaska, odlas
druvorna till några av världens finaste viner. Här vid vinodlingens nordgräns,
längs Rhen och dess bifloder, ligger flera av de tyska vindistrikten. Om inte
Golfströmmen och floderna hade funnits, så hade vinodling inte varit möjlig i
Tyskland. Flodsystemet fungerar som en enda stor värmereservoar, vilken skyddar
vinstockarna när frostnätterna kommer på hösten. Samtidigt reflekteras
solljuset mot flodytan upp i vinberget. På så vis får druvorna lång tid på
sig att mogna och att bilda aromämnen.
|
|
|
Det
nordliga odlingsklimatet ger de tyska vinerna deras eleganta framtoning och
fruktighet med en syra, som inte har sin motsvarighet hos viner från andra länder.
Det är just syran, som är ryggraden i tyskt vin och som gör dem så unika i
matsammanhang.
|
|
Ju
närmare man kommer 50:e breddgraden söderifrån ju mer markerad blir syran.
På bilden här bredvid går den 50:e breddgraden där namnet Rheingau står och
parallellt med detta.
Syra har, på samma sätt som sötma och alkohol, en förmåga att framhäva
smaker. Syran ökar produktionen av saliv och inverkar därigenom även gynnsamt
på matsmältningsprocessen.
I Tyskland - det nordligaste av alla vinodlande
länder - produceras utsökta, lätta, friska, fruktiga och eleganta viner. Med sin
vanligtvis låga alkoholhalt och fina balans, är det viner med en speciell
charm och med fina nyanser.
|
|
|
|
|
Det
tyska vinets historia börjar med de gamla romarna, som för omkring 2.000 år
sedan erövrade det område, som idag utgör Tyskland. Under medeltiden lade
klosterväsendet grunden till många av Tysklands finaste vinodlingar. Med en
minutiös omsorg om druvorna och vinerna, bidrog de till att skapa förutsättningarna
för dagens tyska vinproduktion. Kyrkans odlingar delades upp mellan privata ägare
och staten när Napoleon erövrade Rhendalen år 1803 och vinodlingen fortsatte
att blomstra.
|
|
Andra
länder försöker sig på att odla samma druvor, som odlas i Tyskland - framför
allt Riesling - och försöker att framställa likadana viner, men utan större
framgång. Flera faktorer bidrar till vinernas karaktär. Utöver klimatet så
har även jordarna sin betydelse. Liksom även den gamla vinodlartraditionen.
|
|
Vinerna
uppvisar en mycket stor variation i smakhänseende inte minst med hänsyn till
distrikt, druvsorter, kvalitetsklasser och olika torrhetsgrader. Variationen är
nära nog oändlig med alla chatteringar från det torraste torra, till det nästan
torra med en aning restsötma, till det halvtorra, halvsöta, söta, ädelsöta
etc.
|
|
Genom
att prova några tyska viner vid sidan av varandra, lär man sig snart att känna
igen skillnaden mellan ett vin från Mosel och ett från t ex
Franken, eller skillnaden mellan ett rieslingvin och ett silvanervin, eller
skillnaden mellan t ex ett enkelt bordsvin och ett kvalitetsvin.
|
|